Jag har själv sagt det. Stått där med hund längst ut i kopplet som flåsar och gnäller och undrat hur i helvete det är samma hund som den jag kelar med i soffan. Skämts och känt att jag önskar att folk kunde se honom som jag ser honom. Inte såhär, helt knäpp. Men så fort vi går utanför dörren blir det som en helt annan hund.
Med min första egna hund var det så och jag minns den känslan så himla väl. Och att just utbrista att ”alltså han är verkligen världens mysigaste hemma!” för att liksom försvara det.
”Jahopp, ska du ge några tips Lilly eller ska du bara berätta om din gamla hund?!” tänker du kanske. Och svaret är JOHO tips ska det bli! Här:
Välj dina strider.
Mycket går över med åldern. Min känsla är att typ alla ni som läser den här bloggen är väldigt engagerade och duktiga hundägare så jag är faktiskt inte så orolig. Jag tror mycket kommer att lösa sig med tiden för er. Och mognad gör jättemycket. Unghundar är galna, så är det bara. Det kommer att bli bra.
Värna relationen – träna inte bara ”måsten”
Träna inte bara på det som *behövs*. Då blir det trist. Träna på onödiga tricks, låt hunden arbeta med nosen, unna er att ta paus från den där träningen som egentligen verkligen behövs. Den blir inte så effektiv om ni båda dör av uttråkning. Och relationen blir inte toppen heller. Gör kul saker också! Eller istället, ett tag. Paus är bra. Då hinner man smälta det.
Gör grejer innan promenaden
Träna tricks eller gå ett spår innan ni går ut. Få ut lite energi innan du begär fint avslappnat koppelvett. Att kasta ut maten i gräsmattan eller att låta hunden runda några träd eller stolpar för att få det värsta ur benen är också en god idé!
Sluta tjata!
Tjat är ett utmärkt sätt att få någon att sluta lyssna, vare sig det gäller hundar, barn eller ens partner. Hellre vara tyst och bara gå på än att småtjata hela tiden. Och mena vad du säger, och säg vad du menar, när du väl pratar med din hund.
Imorgon bitti öppnar promenadproffs igen, det är en kurs för att vända den där känslan av frustration till glasklar strategi över vad du ska göra och när. Jag är så himla stolt över den för det är verkligen en kurs som jag själv hade behövt när jag kom hem gråtandes efter en riktigt kass promenad back in the days. Här kan du läsa mer om den!
Nu ska jag ut i höstvädret. Höstväder på det trevliga sättet alltså – sol, kallt och träden i sina bästa färger. Vi hörs snart igen!