PLANERA HUNDTRÄNINGEN! – gästblogg

Dagens blogg är signerad av ingen mindre än Åsa Jakobsson – hundfotograf, instruktör och en träningsplanerare av rang. Är mycket stolt över att hon skriver sina tankar om att planera hundträningen här! Varsågoda:


Jag är lat.

En lat hundtränare, dessutom med lite dåligt med tid, så hundträningen sker under promenader, stretchpauser vid datorn, eller reklampauser framför kvällsTV:n. Då och då kör vi ett ”riktigt pass”.

planera hundträning

Eftersom jag är lat och inte har all tid i världen, så vill jag att mina träningspass med min hund ska vara både roliga och effektiva. Träningen ska leda någonstans! Jag har mål med träningen – både i vardagen och för tävling. Det kan vara att få till en bra inkallning, gå i koppel utan att dra (alltför mycket), starta en tävling eller lära in ett nytt trick.

Att planera är A & O

Om jag frågar min hund vad hon vill göra, så svarar hon något i stil med ”leka med tennisbollen!”. Och att leka med en tennisboll är jättekul! Det tycker vi båda två. Men bara slumpmässig lek med boll ger inte en bättre inkallning, eller förståelse för hur långt ett koppel är, eller snyggare moment i tävlingslydnaden. Så för att få träningspasset effektivt likaväl som roligt så behövs det lite planering! Så, nu ska jag planera!

För mig börjar allt med ett behov (jag behöver kunna slappna av i axlarna under promenaden eftersom jag har ont) eller en vilja (jag vill att vi blir uppflyttade till lydnadsklass 2). Nästa steg är att omformulera detta: vad behöver vi träna in för att behovet ska fyllas och jag ska få som jag vill? Detta är mitt mål.

planera hundträning

SMART:a mål

Jag gillar SMARTa mål, dvs mål som är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda. (SMARTa mål används inom en massa olika områden och är värda att googla lite på.) Ett SMART mål för uppflytt kan se ut så här:

  • Specifikt: Vi blir uppflyttade till Lk2
  • Mätbart: Vi får uppflyttningspoäng
  • Accepterat: jag accepterar att jag behöver lägga ner en hel del träning, och min man accepterar att jag kommer att vara borta och träna mer
  • Realistiskt: Vi har grunderna, så ja det är realistiskt
  • Tidsbestämt: Jag vill att vi fixar det innan 2019 är slut

Nu har jag mitt mål tydligt. Nu behöver jag en vägbeskrivning, hur kommer jag till målet? Vilka steg på vägen behöver jag ta? Vad behöver jag GÖRA?

Och när behöver vilket steg vara klart? Jag räknar med att vi behöver genomföra 4-5 tävlingar under hösten för att få lite rutin innan det sitter. Vilka tävlingar finns? När behöver jag anmäla? Vad behöver vi kunna till det datumet?

planera hundträning

För att veta vad som behöver tränas behöver jag veta hur vi ligger till. En sak som jag brukar göra då och då är en nulägesinventering: helt enkelt testa av momenten – var är vi starka och var är vi svaga?

Sedan vill jag planera varje moment, som startar där vi är idag och slutar där jag tänker mig att momentet är så nära perfekt som vi klarar (realistiskt). Jag försöker tänka i termer av vad vi behöver träna, hur vi ska göra det, hur ofta, etc. Så konkret som möjligt. Det blir en låååång lista…

Kampanja momenten!

Utifrån den listan väljer jag ”fokusområden” för varje vecka och varje månad. Jag planerar så att vi hinner med allt innan första planerade tävlingsstarten, och lägger in extra tid för det som är svårare/behöver mer jobb. För mig är det lagom med ca 3 fokusområden per vecka, kanske ”position”, ”nya miljöer” och ”stadga i ligg”.

Nu har jag allt jag behöver. När jag har tio minuter över och inte orkar tänka, så kan jag titta i min planering och se vad fokusområdet för denna veckan är. Jag kan titta på momenten och se hur långt vi har kommit och vad vi behöver träna. Det hjälper mig att lägga upp en enkel plan för dagens träningspass, för att säkerställa att vi faktiskt tränar rätt saker och inte bara sådant som är roligt för stunden.

planera hundträning

Efter passet följer jag upp med en kort utvärdering: vad ska vi ändra till nästa gång? Vad ska vi fortsätta med och utveckla? Utvärderingen hjälper mig också att skapa planeringen för nästa pass mer på detaljnivå.

Väl investerad tid!

Det låter som en MASSA jobb att planera såhär. Och ja, det är en del jobb – en gång. För mig är den tiden väl investerad, eftersom det sparar massor av träningstid som bara blir ”slentrian”, och en del tankeverksamhet när jag har kaos i huvudet. När väl ramen är satt, så flyter det på!

Jag brukar se över min planering inför varje tävlingssäsong, och sedan tar jag lite tid att titta tillbaka varje månad och göra en övergripande plan, och varje söndagskväll och titta på hur veckan ser ut. Jag planerar in mina träningspass i min kalender, så att de faktiskt blir av.

Tidsmässigt innebär det för mig:

  • 60 min i början av säsongen
  • 30 min i varje månadsskifte
  • 15 min varje söndag
  • 10 min varje träningspass – uppdelat på planering och utvärdering

Väl investerad tid!

åsa jakobsson

Hur ser din egen träning ut? Planerar du? Har du ett mål? Vet du vad som behöver tränas – och gör det? Eller känns det mer som att skjuta med hagelbössa och hoppas att något skott träffar?

Jag har sammanställt en del planeringsmallar för att göra ditt liv enklare. Ta en titt – och ta ett steg till att bli en mer organiserad och strukturerad hundtränare. Låt varje pass bli både roligt OCH effektivt!


Åsas planeringsmallar finns i min butik. Helt fantastiska för oss som är ännu latare, hehe. Layouten är handritad och väldigt praktiskt upplagd. Det är bara för oss att fylla i! Jag, som tänker satsa mer på spåret, har printat ut en hel bunt av denna som jag har i bilen. Kan ju inte bli enklare?  

”Ge fan i hunden!” – om barn och hundar

När Pippi var 3 månader ungefär skrev jag ett inlägg om hur man introducerar bebisar för hundar, eller hundar för bebisar. Det blev mycket uppskattat! Jag skrev utifrån vad jag tänker att jag hade velat läsa innan jag tog hem liten bebbe. Nu är Pippi inte pytteliten längre och det kommer nya problem i och med det. Och så läste jag inlägg på fb härom kvällen där en hund markerat mot ett barn och så började huvudet snurra.

Just denna situation så hade barnet klättrat på hunden, och hunden hade dessutom en leksak i munnen. Hunden hade markerat. Som ju hundar gör av sin natur. Det är givetvis aldrig okej att en hund biter ett barn men jag fattar inte riktigt hur man kan lägga det ansvaret på hunden? Det gör mig uppriktigt ledsen. 

Pippi har jag fått berätta för ca 1000 gånger per dag att man är snäll mot hundar, man klappar fint, och när hunden ligger i korgen så ger man fan i den. Precis som man ger fan i att dra mig i håret, äta skräp eller peta i stickkontakter. Man får påminna tusen gånger och man får övervaka, men visst fattar han. Och jag tänker inte sluta påminna honom om att inte äta skräp heller för jag tycker att det är en bra sak att veta…

Man kan lära en unge att inte klättra på hundar eller sno grejer ur munnen på dem.

Sa jag. Och jävlar vad folk blev upprörda. Berättade att de blev ”mörkrädda” att jag tyckte man kunde förvänta sig att ett barn skulle veta att man ger fan i hunden. Och grejen är att jag blir så förvirrad, för jag har NOLL gånger sagt att ansvaret att ”ge fan i hunden” är barnets. Jag var väldigt tydlig med att ansvaret är förälderns, men att barn inte ska få behandla djur hur fan som helst. 

För djur ska behandlas med respekt!

Det är jättenaturligt för mig att ge mitt barn ramar för hur man beter sig. Till exempel så FÅR man inte behandla djur respektlöst. Man får inte dra i pälsen, klättra, slåss. Det är liksom NOLLtolerans. Och ja, jag får påminna tusen gånger och övervaka så det fungerar. Jag ger hunden plats att gå undan och allt sånt. Såklart!

Men varför skulle jag inte ge mitt barn ramar? Precis som jag gör med hundar och till och med mig själv. Varför i hela helvetet skulle jag inte berätta för mitt barn att den inte får vara elak mot hunden? Ska hunden behöva ta hur mycket skit som helst eller?

barn hund

Att ge ramar och berätta vad som inte är ok, det är inte samma som att jag slår mitt barn, som vissa verkar tro. För vet ni vad som är kul? Barn kan liksom människospråk, så man kan kommunicera med ord! Jag vet, så ball. (Och ja, man får tillrättalägga miljön med, typ barnsäkra osv, men alltså man kan berätta snällt att ”så gör man inte” och hitta på något annat att göra, liksom. TROTS att min unge är mer vild än tam och superbusig och inte vill vara stilla. Man FÅR inte vara elak mot hunden. PUNKT.

Jag tycker ärligt att det dessutom är förminskande mot barnet att tro att de inte fattar ett skit av vad man förmedlar. Visst att de är impulsiva och inte har så bra konsekvenstänk! Där hamnar återigen alltid ansvaret på den vuxna att övervaka, påminna och avleda. Det är fan INTE hundens ansvar, lika lite som det är barnets, att barn och hund ska umgås rätt. Det är förälderns. 

Det är en helt annan femma om en hund oprovocerat biter ett barn som inte gör något mot den. Det hoppas jag att ni förstår. 

Sen tar jag det jävligt personligt och blir ärligt jätteledsen när folk uttrycker sig så om mig. Att mitt föräldraskap gör någon ”mörkrädd”. Jag låg vaken halva natten efter detta och ältade om jag var en vettig förälder eller om jag verkligen sög så mycket som vissa tror. Kom ändå fram till att Pippi ju faktiskt är svinbra med hundar nu, så NÅGOT rätt har jag nog gjort… Nåväl, i vissas ögon gör man ändå alltid fel så försöker skaka av mig det…

VALPTAJM

Fick till slut bekräftat att jag får en valp ur kullen jag önskade! Skrev lite kort om saken på instagram (pga kunde inte bärga mig) men tänkte utveckla lite här!

kooiker

Kooiker

Kooiker, alltså. Eller, nederlandse kooikerhonjde, om man ska vara sån. Kvalade in sig på listan när Johnny dog! Då hamnade jag i chock och kris och allt jävla möjligt, värderade om allt. Kommer till det lite senare.

Jag frågade de vänner jag har med erfarenhet av rasen. Fick massor med tips och är så oerhört tacksam för det! Ovärdeligt! Valde därefter uppfödare. Hade en liten lista (finns inte så många, rasen är ju rätt liten i Sverige) och kollade runt en massa – både för att se vilka jag tyckte mest om men också för att kolla vilka som hade valpar på G. Och det visade sig att en av favoriterna på listan faktiskt hade en dräktig tik hemma! Åkte och hälsade på någon vecka innan de föddes. 

Jag har ärligt talat inte träffat supermånga individer, men de jag träffat har varit riktigt trevliga. Dessutom uppfyller rasen alla de kriterier jag önskar i en hund. Frisk, pigg, stor personlighet, vill jobba! Framför allt var hälsan enormt viktig, eftersom båda mina tidigare hundar blivit sjuka och det finns fan knappt något värre än när ens djur är sjuka. 

De är rätt små. Typ 9-11 kilo bara! Lite för små för min smak egentligen, men jag tror ändå att det blir alldeles kanonbra. Grejen är ju att jag vill ha två hundar så småningom. Jag trivs bra med det. Men allt vändes liksom upp-och-ner. Jag skulle haft holländare eller malle, men det var under premissen att Johnny skulle vara storebror. Styra lite, visa hur vi gör hos oss. Jag vill liksom att malle/holländaren ska vara andra hund. Vet inte om det känns logiskt för andra? Men för mig känns det logiskt iaf. 

kooiker

Så nu är det då ungefär 7 veckor kvar tills lilla valpen flyttar hit. Blir en tik denna gång! Johnny var världens macho så det var faktiskt redan när Bulten dog som jag kände att det skulle bli en tik nästa gång. Ska bli spännande! Har ju bara haft hanar, och även om jag är uppvuxen med tikar så är det ju en annan grej att ha en själv.

Det var väl det jag kunde säga. Har varit grymt lärorikt att gå igenom alla raser om och om och om för att hitta fram till en lämplig. Och jag hoppas ju att jag får fram mina lärdomar genom youtube-serien. Har genom mina år som hundägare gjort många misstag, så jag hoppas att några slipper göra dem om de ser mina filmer. 

Här är min senaste youtubevideo, där pratar jag lite om det också:

Vi hörs imorgon igen!

SKAFFA HUND – en guide för dig som vill köpa hund

Att skaffa hund kan kännas som en djungel! Så många frågor – så få svar! Hur väljer man hundras? Måste man ha valp? Vad kräver en hund? Har du vad som behövs?

skaffa hund guide

Alla dessa frågor, plus en hel del fler, besvarar jag i min nya youtube-serie! Den riktar sig till de som kanske ska skaffa sin första hund eller bara behöver en omstart i hjärnan!

Så i egenskap av hundägare, men också utifrån min erfarenhet som professionell hundtränare och hundinstruktör – guidar jag dig genom köpa hund-världen!

Producerad på helt egen hand, utan varken budget eller fancy prylar. Här är avsnitt 1:

Puss och kraaaaam

Här hittar du alla 8 avsnitt samlade!

SKVALLERTRÄNING – en guide

En av de saker jag ser det frågas mest om i de hundgrupper jag är med i, är om hundmöten. Det verkar som att väldigt, väldigt många har hundar som inte riktigt vet hur de ska bete sig när de möter andra. Då är skvallerträning ofta kanon, så här är en guide i ämnet!

Vad är skvallerträning?

Skvallerträning går ut på att vi lär hunden att “skvallra” på saker i omgivningen. Till exempel andra djur. Vi lär helt enkelt hunden att självmant (alltså helt utan lockande eller kallande) söka kontakt med oss så fort den ser detta. Den kopplar helt enkelt “annat djur” = “kolla på matte/husse”. 

Vid exempelvis hundmöten blir detta väldigt effektivt. Tänk dig själv att så fort din hund ser en annan, så kollar den på dig! Det är ju drömmen för de med hundar som är lite väl intresserade, eller till och med har utfallsproblematik. (Är din hund rädd ska du pronto gå till en hundinstruktör som har erfarenhet av sådant)


Jag vill först påminna om att OM din hund inte får annan aktivering om dagarna än koppelpromenader, så kan du inte förvänta dig massor. Då behöver hunden faktiskt ofta ”nosa av sig” eller springa lite eller liknande. Att vara själv en hel dag och inte få använda hjärnan kan slå över i oönskat beteende på promenaden. 

Hur lär jag hunden att skvallra?

1. Börja med att “klicka in” hunden. Jag använder oftast inte själva klicker-dosan pga lat och glömsk, hehe. MEN man kan använda metoden ändå! Jag säger ”japp”!

Den allra första inlärningen går till så att du lär hunden att ”japp” betyder att “nu gjorde du rätt – belöning är på väg”. Säg, och ge snabbt en godis. Utan att hunden gör någonting, egentligen. Börja i köket eller annan lugn plats. Bara kör! Säg ”japp”, ge gotta. Om och om. Tio stycken är rimligt. Sen paus. Korta och många pass, hellre än ett stort. 

Här snackar vi alltså hjärntvätt. Japp = godis!

TIPS: gillar din hund sin frukost? Utnyttja! Ta tio foderkulor och gör som beskrivet ovan. 

Ordningen är viktig! Först ”japp”, sen gotta. Och var snabb i början! Senare behöver du inte vara så snabb, det är mest i början så hunden inte hinner göra så många andra kopplingar emellan klicket och godiset.

TIPS 2: det är bra om den inte alltid håller samma position, exempelvis sitt, under hela ”inklickningen”. Då kan den istället koppla ljudet till att sitta ner. Variera därför mellan att stå still, att röra dig, att sitta ner själv, så tar förmodligen även hunden andra positioner.

Du vet att hunden fattar vinkeln när den börjar dregla så fort du säger ”japp”!

Läs mitt stora inlägg om koppelträning här!

Använd kunskapen i skarpare läge!

2. Börja använda på promenader.  När hunden ser någonting du vill att den ska “skvallra” på, JAPP och ge godis(snabbt som ögat, innan en negativ reaktion hinner komma). I början kan du behöva gå fram till hunden och sätta godiset framför dess mun för att den ska släppa fokus på det andra som lockar. Huvudsaken är att hålla hjärntvätten vid liv, ”japp” betyder fortfarande GOTT. Ba kör! Jag skvallrade mina hundar på det mest jag visste att de ville ”springa efter” (öh, översociala). Så människor, resväskor, löv som blåste. JAPP + godis. 

3. När detta sitter och hunden förväntar sig ett JAPP och belöning vid synen av något speciellt, kan du börja vänta med ordet, och se om hunden självmant kollar på dig. I så fall är det superbra, klicka – och belöna ordentligt!

Det är viktigt att du lägger mycket tid på steg två, så att det verkligen blir en positiv upplevelse för hunden. Utmana inte för snabbt, särskilt inte om din hund reagerar starkt vanligtvis.  

skvallerträning
”mer godis, tack!”

Att tänka på:

– Bra belöningar!

Och gärna långvariga! Mjukost eller liknande, som hunden länge kan slicka på, utan att bli proppmätt liksom. De är super här, för med dem kan man gå och belöna samtidigt som man går förbi det intressanta/triggande. Överhuvudtaget är det bra om du kan ge en belöning som är grymt kul för hunden, utan det blir det ju inte någon utkonkurrens av triggern.

OBS! Det är inte du som väljer vad som är en bra belöning. Det är hunden som bestämmer det. Är hunden ointresserad så får du steppa upp ditt belöningsgame!

Lek fungerar givetvis också, har du en hund som verkligen engagerar sig i lek kan du använda det här. Tänk SNÄLLA på att hunden ni möter kan tycka att det är svinjobbigt om ni leker. Så visa hänsyn mot mötande ekipage!

– Avstånd!

Många frågar sig om skvallerträning fungerar på just deras hund, eftersom det verkar som att hunden direkt låser sig och inte verkar höra klick, belöningsord eller ens lockande med godis. Där är avstånd en avgörande faktor. Vid tillräckligt stort avstånd behöver hunden inte låsa sig och du får tillfälle att belöna. Undvik sedan situationen, det blir en belöning i sig! Gå åt sidan, vänd eller göm er lite så att ni inte behöver flera “möten” i ett.

hundmöten

Detta var en “Skvallerträning 101”, hoppas att den givit en bra överblick och guide i hur det fungerar. Skriv gärna en kommentar om du provat, eller kommer att prova nu, och hur det gått/brukar gå! 

Hej hopp nu tar vi fredag!


Läs mer om promenadträning här:
3 övningar för bättre promenader
Dog parkour i skogen
Sluta dra i kopplet