IT’S GONNA BE MAY

Jag tror det är vår nu! Då blir allt lättare, nästan. Framför allt kommer jag snart kunna plantera ut alla miljoner små frösådda växter jag fyllt alla fönster med. Känns som att jag tjatar om 2 saker på den här bloggen:

  1. Att jag grävt mycket i vår. Men alltså på riktigt jag är typ imponerad av mig själv?! Nästan 8 TON jord har jag kört ut med min lilla skottkärra. Jaja okej ingen bryr sig moving on
  2. Mina satans tänder. Som fortfarande inte kommer att vara normala förrän efter sommaren :)))))) Kul :)))) Jättehärligt att låta som en sluddrande räkfiskare i två månader till 🙂 Toppen :))

Skit i det nu!! (som om ni inte redan gör det lol) NU ska vi prata hundar! Äntligen va!!!! Ja för jag har TÄNKT på en grej nu igen

Okej jag har en teori om varför jag tänkt mycket på det: för att jag absolut borde lägga tiden på annat. Men nu kör vi bara!

Det handlar om aktivering.

Som den flitiga läsaren av detta bloggskrälle vet så är jag inte ett fan av aKtiVeRinG som enda svar på frågan ”varför [insert: vilket halvproblematiskt beteende som helst] min hund”. Det blir liksom ofta en halvdan universallösning på i princip alla problem folk har med hundar. Och jag gillar det inte. För en aktiveringsleksak kommer liksom inte att lära din hund att inte skälla, inte dra i kopplet eller vad som.

MEN det är däremot en viktigt grundgrej för att vi ska kunna lära om sådana beteenden. Jag tänker att om vi ser framför oss en pyramid med tre delar. Liksom längst ner har vi motion. Det måste hundar ha. Sen på andra biten, som är lite mindre, kommer aktivering. Där skiljer det sig mycket från hund till hund hur mycket som krävs och vilken typ av aktivering också. Sen uppe, högst upp i lilla pyramiden, DÄR kan vi träna om beteenden (typ att hunden drar eller hoppar eller whatever).

Jag tycker det blir helt dumt i huvve när man lägger fram det som att enbart aktivering skulle lösa problemet. För det gör det ju inte. Det ger bara en lite bättre förutsättning.

Så, det är den ena delen av aktivering. Men sen har vi den andra.

Det vill säga att intressanta (eller skitstöriga) grejer händer när de här behoven av motion och aktivering inte tillgodoses.

Gun har inte fått någon aktivering alls det senaste. För att vara helt ärlig: hon har inte fått så mycket motion heller. Hon har typ varit på tomten och tränat lite balansboll ibland. Nu är jag (surprise) även av åsikten att hundar ska kunna ha det så någon vecka utan att balla ur totalt (typ när man är sjuk osv). Men för Gun har det blivit en för lång period av totalt haveri. Och nu har hon utvecklat 2 … beteenden (försöker vara neutral här ok) de senaste veckorna. Vi börjar med det roliga!

Hon har börjat hämta saker till mig. Gun har inte varit så lekig hemma, har typ aldrig haft leksaker framme och så för hon har inte brytt sig. Men NU, vid 2,5 års ålder, har hon börjat hämta grejer att leka med. KUL! Oftast. Inte när jag sitter i telefon och hon snor ett av barnets gosedjur/strumpor/vantar och sitter och morrar/skäller/hoppar mot den och liksom ruskar om, kastar iväg och springer och hämtar igen. Eller när samma grej händer klockan 5 på morgonen. Men! Oftast ganska gulligt! Och jag ska definitivt utnyttja detta i vår stora akilleshäl: när det kommer gäster. Perfekt om hon kan bära nåt då ju!

Det andra är att hon hittat hål i staketet… Så nu har jag hittat henne på utsidan av det några gånger………. SUCKKKKKK!!! Måste lappa, pronto. Precis vad jag är sugen på :pPPpp

Varsågod för rant om aktivering! Annat som händer nu: promenadproffs 2.0 är öppen för anmälan fram till torsdag, jag har minikurs i passivitet på boon och även en prova på-agility på brukshundklubben på söndag. Mycket, men kul!

Hoppas att du haft en bra april och får en ännu bättre maj! HAJ! (yes jag rimmade!)

ÅTERHÄMTNING

Det är intensivt nu. Jag har så jäkla mycket kul på gång, samtidigt som jag har problem med min satans mun (lång historia och rätt ointressant men ja, jag har ont), samtidigt som jag sover abnormt mycket och har börjat träna. Lite idiotiskt men!!! Sån e ja :PpPpPP

Okej men det var inte detta jag skulle snacka om nu! Utan om återhämtning. Det sägs ju att det inte är timmarna jobb som får en att balla ur, utan snarare bristen på återhämtning. Typ stänga av från jobbet liksom. Inte aslätt när man jobbar som jag gör :))))

Jag SUGER på passivitet. Alltså jag är vrålkass på det!

När jag har en minut över så gräver jag en rabatt. Eller så börjar jag såga/spika/skruva i något. Eller så stämmer jag träff med bubblan av vänner och gör nåt.

Och jag har typ länge trott att det är dåligt. Att jag inte kan vara stilla alltså. Eller jo jag kan vara stilla – när jag skriver, läser eller målar. Eller pratar (men knappt).

Jag har haft någon bild av att återhämtning och sånt är typ att sitta och meditera. Eller läsa typ, och det gör jag ju. Men jag har inte tänkt att gräva, hänga och såga är avkoppling. Men det är det ju faktiskt för mig. Även om jag blir trött. För jag blir skönt trött.

Detta kanske var 0% överraskande för dig som läser, du kanske har koll. Men jag är så svartvit, jag har levt halva mitt liv med att Göra Något och sedan Däcka På Soffan. Jag har varit sjuk och sjukskriven så mycket.

Jag är också enormt glad att jag har ett barn och ett hus med trädgård och odlingar att sköta för annars hade faktiskt allt jag gillar att göra varit jobb. Nackdel med att jobba med sin hobby. Att inte kunna träna lite med hunden utan att direkt slås av att då ska det filmas. För ofilmad träning är en utebliven video på instagram eller youtube och det efterfrågas. Så då blir det lätt att jag inte tränar istället. Försöker skita i det men jag försörjer min familj själv, jag har ännu inte riktigt råd att skita i sådant som i slutändan kan ge mig inkomst. SKIT SAMMA nu.

Dessa lanseringsveckor har jag grävt och promenerat och tränat som aldrig förr. Det har varit avkopplingen, återhämtningen i ett annars hektiskt schema.

DIN KÄNSLA I HUNDMÖTEN

Du och din hund är ute och går. Allt är gött – våren börjar komma nu ju! Små gröna skott och solen värmer faktiskt lite, du måste ta av dig jackan. Ni går runt ett hörn och några meter längre ner på gatan ser du en annan hund. Dess ägare skrollar telefon och hunden har siktet inställt på er. Och nu såg din hund också och jahopp då var cirkusen igång antar jag!

Hur känner du? För att vara ärlig: jag fick typ liiiite ont i magen av att bara skriva detta. Eller ONT är en överdrift, men liksom det känns. I kroppen, jag blir nervös. Bara av tanken!

Och så tänker jag att det inte är så konstigt om man levt med en hund som flippat ur i hundmöten. Min förra hund var sådan och det sitter så himla hårt. Jag tror att Gun hade haft tusen gånger lättare om jag inte fått en klump i magen, hon läser ju mig så lätt.

Jag har jobbat massor med min känsla i hundmöten och om du känner liknande så ska jag ge dig mina bästa tips här NU är du beredd??

1. Notera vad du faktiskt gör i ett hundmöte

Alltså utan att ta action öht, bara notera vad det är som händer. Som med klumpen i magen. Tar det sig fler fysiska uttyck?
Spänner du händerna?
Axlarna?
Har du andats på länge?
Vad gör du med kopplet?
Med din gångstil?

Allt sånt: notera.

2. Ändra ditt mönster

När du kommit fram till vad du faktiskt gör när ni ser en annan hund kan du börja ändra det. Till exempel genom att ta ett djupt andetag och trycka ner axlarna. Att aktivt tänka ”åh vilken fin hund” fastän man vill tänka annat.

Jag tycker även den små-psyko metoden att LE har hjälpt. Ja jag har gått i DBT men lyssna nu: tydligen gör hjärnan nåt när den känner att vi småler? Så då blir den glad typ. Och så vill man le mer osv i en cirkel. Skitbra ju! Även om man ser lite dåraktig ut. Det hjälper för att vända sin egen känsla.

3. Skaffa en rutin

När ni ser en annan hund: vet du vad du ska göra? Vet din hund vad ni ska göra? Det hjälper att ha en strategi, eller flera helst.

Till exempel: när vi ser en annan hund (på bra avstånd) ska jag andas ut, slappna av i fingrarna och berömma min hund medan vi baklängesmarschar därifrån.

Att ha lite förutsägbara rutiner kan hjälpa både dig och din hund.

Jag är även ett fan av att föra dagbok. Är absolut inte så seriöst som det låter haha. Men när tex jag ser att ”dagen efter spår är promenaderna softare” så är det ju svingött. Och även om jag TROR att jag är en person som minns och ser mönster så är jag tyvärr absolut inte det, jag måste skriva ner annars flyter allt ihop. Nu har jag fått testa hunddagböcker från smartplanering.se och det ska bli kul att se om det blir lättare eller svårare för mig att föra dagbok med dem haha. Jag kan absolut vara skyldig till lathet och att strunta i allt om det blir ett för stort projekt eller commitment 🙃 En tuff testperson ja så är det.

Annat jag skrivit om hundmöten:

SKVALLER

STORA HUNDMÖTESGUIDEN

Träningsvideo:

3A – en enkel princip

Annars då?

Oj vilken överraskning – jag gräver. Igen. Flera tusen kilo har jag lagt ut och fler blir det. Pippi är glad, vi är ute mycket. Hans största intresse är bakning (ska bli sockerbagare säger han) så det gör vi också. Och tittar på olika matlagningsprogram på netflix men jag läser istället.

Nina Wähäs bok Testamente. Golvad är jag. Har haft lyxen att blu golvad av samtliga av mina 3 senaste lästa böcker. Eller nej vänta det var en kass emellan. Men! Ändå!

Nu: grävaaaaaaaahahah

Kram!

Just ja – glöm inte gratisföreläsningen om du vill ha fler tips om hundmöten! Och koppelträning!

5 BÄSTA TIPSEN NÄR DU KOPPELTRÄNAR

ETT – långt koppel ger hunden chans att ha koll på dig

När vi är förtöjda i ett kort koppel strax bakom hunden får den ju aldrig chansen att hålla koll på dig. Den vet axakt var du är och behöver inte ta kontakt. Så, gör dig själv en tjänst och skaffa ett 3 meter långt koppel – du kan vika det på mitten när ni ska gå på ställen där det behövs.

TVÅ – lär hunden vad du vill att den ska göra istället för att dra

Var vill du att din hund ska gå? På vilket avstånd från dig? Såhär: att bara säga att hunden ska sluta dra är lite vagt. Det är lättare att be den om något annat. Lära in det och öka svårigheterna gradvis. Här är ett första steg i det!

På tal om det:

TRE – sluta ryck och dra själv, om du inte vill att hunden ska göra det

Ja, så enkelt är det. Kanske. Ärligt: om du håller på och rycker blir det ju inte så himla kul. Plus att det inte berättar vad det är hunden faktiskt ska göra. Visst att man tappar tålamodet MEN det är inte samma sak som att tro att det hjälper. Oftast blir det bara jätteförvirrat för hunden. Om inte du är sviiiinbra på tajming och lyckas rycka exakt på sekunden då hunden drar till. Då kanske det funkar? Fast då har vi den etiska aspekten sååå… Kortfattat: gör det inte, tack.

FYRA – värm upp innan ni börjar gå (en aktiverad hund är lättare att gå med)

Låt hunden få nosandet lite ur sig innan ni börjar gå. Till exempel genom att göra ett godissök eller ge frukost i gräset. Då minskar (i många fall) behovet av att nosa sönder första delen av promenaden.

Detta har lite med aktivering att göra också – en hund som sovit hela dagen kommer givetvis ha mer energi att göra av med än en hund som fått göra något annat innan.

FEM – var lite oförutsägbar

Går du alltid likadant så kommer hunden också veta vart ni ska. Såklart. Och om det alltid är framåt som gäller blir det lätt att hunden bara ”vi ska fram wroooooom” och drar på som tusan. Öva mer följsamhet! Det är världens bästa grej.

Här har jag skrivit om koppelträning innan pussss

LÖSTÄNDER, KOPPELTRÄNING & TONE

Vaknade på toppenhumör idag! Sen har det gått utför men skit i det nu!

I tisdags drog jag ut tänder. Många tänder, framtänder. Så jag har en protes som gör att jag låter full när jag pratar. Fruktansvärt ont gör det såklart också, plus att det är lite smått (vet inte om det är rätt ord men) förnedrande att behöva plocka ut en rad tänder på kvällen.

Sju veckor, sen ska jag tillbaka och få en permanent och bra lösning. Då kan jag prata normalt igen. Sju veckor. Om sju veckor är det nästan sommar! Försommar åtminstone. Så vi gräver och sår fröer och piffar framför huset.

Pippi har varit hemma från förskolan flera veckor och det har faktiskt varit mysigt, trots lite stress över att behöva jobba samtidigt. Men vi börjar komma in i en bra rutin kring det, så har nog ändå fått gjort det jag ska. Vädret hjälper. Och jäklar vad effektiv jag är när jag väl får en stund! Då knapprar jag på tangenterna i högsta hastighet, väl medveten om att jag vilken sekund som helst kan bli avbruten.

Resultatet av att ha honom hemma har såklart även spelat in på Guns aktivering. Hon har knappt gått en promenad för jag har inte orkat ta den striden. Bland hundra andra har den varit helt lugn att välja bort. Hon har varit ute på tomten, tränat passivitet och på cavaletti och balansboll. Perfekt tajming att ha deadline på detta enorma inlägget! Kan ärligt säga att de aktiviteterna räddat veckorna med barn hemma. Plus att Gun blivit pepp nog att även träna inomhus (vilket hon innan tyckt varit jobbigt, av oklar anledning)

Så. Jag jobbar, gräver och äter soppa. På fredagar filmar jag med min anställda (omg vad sjukt att jag har en anställd?!) som är världens bästa person. Snart är promenadproffs 2.0 redo att släppa in nya elever! Kan knappt tro det, har hållit på så mycket med den, att göra den snyggare och mer effektiv liksom.

Innan var den bra såklart, men jag tyckte det saknades filmer från själva träningen och fokus på resultat – att komma i mål alltså. Den handlar om koppelträning och hundmöten och innan var den lite för teoretisk kanske, eller den hade inte tillräckligt många övningar och exempelfilmer tycker jag. Så även om den gav resultat (bevisligen) så kommer nya versionen vara ännu mer fokuserad på just resultaten.

Jaja, jag hojtar när vi är redo! Snart, hoppas jag! Om du redan vet med dig att du vill gå så skriv upp dig på väntelistan här så får du ett mail med informationen och en god early bird-rabatt när den öppnar sen.

Hoppas du får en toppensöndag! Jag ska klippa lektioner och läsa bok hela dagen för Pippi är iväg. Läser ”dagarna, dagarna, dagarna” av Tone Schunnesson och vill inte lägga den ifrån mig! PUSS