Opretentiös hundträning med hundinstruktör Lilly Norfeldt
Världens övning för att dels lära hunden kontakt, dels lära den att komma tillbaka efter att ha fått en belöning!
I denna videon går jag igenom de tre steg jag använder för att lära hunden grunden och sedan ta ut det till en koppelträningsövning. Ja jag vet jag säger instagram i början, sorry dålig vana
Använder den här övningen massor i inkallningen också, då ser det ut så här!
En massa tankar jag har.
Maj är slut. Döper ett nytt album till 202206 och börjar lägga bilderna jag tar där istället. Kanske får kläm på kameran snart.
Det har varit långhelg. Spelar inte jättestor roll för jag jobbar ju som jag gör det vill säga lite när och hur jag vill. Men fick ha min unge hemma många dagar och det var fint.
Vet inte hur jag ska vänja mig vid att inte ha honom varannan vecka. Vi har suttit ihop från han föddes och han sov knappt ens borta förrän i oktober typ. Han är nästan fem nu och det känns som jag är amputerad varannan vecka. Plötsligt.
Vi har bakat rabarberpaj och kollat på kattungar. Vi har haft gäster och jag har identifierat att Gun är ok när folk sitter eller står stilla. Men det är när de rör sig hon blir typ vallig i guess. Så ska fundera ut hur jag kan hjälpa henne med det.
Gun vaktade såklart så ingen smula skulle gå till spillo vid eventuellt tapp.
Har i princip gjort klart alla mina hundbeteendeutredningar för skolan nu. Läser hundbeteendeutredning och har träffat 4 hundar med något slags problem jag försökt guida ägarna till en lösning i. Så otroligt fint att träffa engagerade hundägare, har saknat att ha one on one-coachning för att använda ett töntigt begrepp.
Filar på hur jag kan fortsätta med det utan att bränna ut mig. Behöver ju vara hyfsat lönsamt om jag ska kunna motivera att lägga såpass mycket energi och tid på det som det faktiskt kräver för att vara nice för alla inblandade. Gillar inte att half ass-a sånt här. Men ja, jag vet inte. Hoppas jag kan hitta en bra lösning.
Hörde förresten att en hundtränare sa att den hade mer opartiskhet för att det inte har just personlig coachning. Intressant tanke. Typ som att en PT för människoträning inte skulle kunna vara opartisk i vilken typ av övningar som passar en dålig rygg bara för att den tar betalt av vissa. Idk. Men den här personen tar ju också givetvis betalt. Både för att göra reklam för företag och för att föreläsa för privatpersoner. Så fattar verkligen noll av det uttalandet. Tycker jag blir en bättre hundtränare för varje privatlektion jag gör, lär mig massor på det.
Det är så mycket jag vill skriva men inte kan. Känns som vad jag än skriver är det folk som vill misstolka. Eller så är det känsligt och privat. Så typ allt annat blir lite… banalt? Men i vilket fall.
Gun och jag satte oss på tåget mot gbg igår. Hon brukar vara chill på tåg men denna gången var hon rädd. Och det känns ärligt som det blir värre och värre. Har tänkt och analyserat så länge nu, hon är tre och ett halvt. Löpen blir svårare, skendräktigheten med. Det är typ ett halvår mellan löpen och tiden mellan skendräktighet och nästa löp typ krymper mer och mer. Funderar mycket på kastrering. Men det känns som ett helt eget inlägg.
Två snabba grejer om det: Gun mår sämre och sämre av löpen och hennes rädslor tog inte ordentlig fart förrän första löpet. Det är en ledtråd. Det andra är att hon ändå inte ska ha valpar och hon är såpass gammal att hon inte är i någon kritisk könsmognadsfas. Jaja. Eget inlägg. Vet att folk kommer bli sura. Men så får det väl vara. Är hundra procent team Gun, så alla som inte vill hennes bästa eller inte tror jag har hennes bästa i åtanke kan faktiskt dra åt.
Nu: skriva mitt plugg så jag kan lämna in. Bara lite kvar. Missar sista helgen för ska gå på och fota bröllop (som bokades innan denna helgen blev flyttad pga sjukdom i vintras alltså). Men hoppas jag ska kunna fixa det ändå! Trevlig helg!!!!!!
Jag tipsade om inkallning på instagram och bad om frågor! Det fick jag och här kommer svaren. Mmmm, inkallning – topp 3 favoritämnen tycker jag!!! Nu när jag snöat in på antijakt är det extra kul. Så vi börjar med det:
Fråga:
”Jättebra tips! Jag har ju inte haft Sonic sen han var valp och han är en Beagleblandning så jag vågar inte ha honom lös utanför trädgården… Men när vi tränar hemma är han jätteduktig 🐶 Problemet i skogen är ju jaktinstinkten… Det är svårt att vara roligare än alla goa dofter och skuttande djur 😂” från Inger
Svar:
Tycker att det är helt rimligt och smart av dig att inte släppa honom vind för våg! Jag tänker dock att mycket är träningsbart om man lägger en bra grund. Jag hade börjat med motbetingning/skvallerträning i långlina på viltet.
Och se till att han, i egenskap av jakthundsras, får utlopp för de behoven på annan plats. Till exempel spår, viltspår, sök, att få leka jage med dig!
Jag tycker du ska släppa tanken på att vara roligare än viltet – det tror jag få människor faktiskt kan vara. Det sitter ju DJUPT i våra hundar. Jag vet att min hund garanterat tycker att det är roligare att springa ifatt ett rådjur än att få en gammal godis av mig. MEN! Det betyder inte att hon gör det. Jag har hjärntvättat henne, i princip. Hon ska inte hinna tänka, bara höra inkallningssignalen och på ren impuls springa till mig. Det är i alla fall målet! Och för att kunna begära det måste jag se till att hon har alla de där andra behoven tillgodosedda först.
Frågor:
1.toppentips, tack! Prata gärna mer i bloggen om att komma igång å öka steg/svårighet gällande det😍 tokicavalier
2.Bra tips/råd 👍 Vi har en jaktlabbe och vi kör inkallning med visselpipa, något vår uppfödare redan hade börjat med. Nu när han är lite ”jobbig” unghund så fungerar det inte alls om han får syn på en hund utanför tomten, eller när han tror sig se något mer spännande en bit bort från mig. Jag hjärntvättar med världens godaste belöning och kör träning med långlina, ja DÅ passar det att komma DIREKT, men inte i ”skarpt” läge då linan inte är på! Vad ska jag göra????surre1957
3.Tips på en rimlig stegring med svårhetsgrader för en hund (samt matte och husse) som tycker det är svårt att få inkallningen att sitta? Dvs från köket –> vardagsrummet–> etc jagvillehetaawesome
Svar:
Alla dessa tänker jag är samma fråga: hur hittar man träningstillfällen som inte är så lätta som köket, men inte så svårt som en skarp ”hunden är på väg bort”-situation. Jag brukar ge som läxa att skriva upp hundens absolut svåraste situation och hundens absolut lättaste. Och sen fylla på med 8 andra grejer där emellan att träna på. Gäller även hundmöten faktiskt! Men såhär kan till exempel en sådan lista se ut, från svårast till lättast:
1. Hare i rörelse
2. Hare som sitter still
3. Från lek med annan hund
4. Vid vittring av vilt
5. Vid spår från vilt
6. Löptik
7. Joggare
8. Människa ute på promenad
9. På brukshunklubben/där vi brukar träna
10. Hemma i trädgården
Det gäller att brainstorma alltså! Alla grejer du kan komma på! Och sen rangordna och bocka av successivt. Kolla gärna dagsform och sånt med, så att du inte tränar på svåra grejer när din hund till exempel är helt understimulerad. De svåraste grejerna kanske är lättast att göra när din hund redan gått en lååååång promenad innan, liksom.
Fråga:
1.Vad gör man om hunden inte kommer och den inte är kopplad men är i en inhägnad? jurist76
2.Tack för ett bra inlägg❤️ Hur ska man göra om hunden struntar i när man ropar och den tänker som du skriver att ”äsch det är inte så viktigt ? Gå och hämta den? Eller ropa igen och bli ännu roligare? pernilla_1982
Svar:
Om hunden redan ignorerat inkallningen så har jag två alternativ. Det ena förutsätter att man är på en plats där varken hunden eller andra kan komma till skada (eller en uppgjord plats där folk är förberedda, typ på träning med kompisar). Då sticker jag! Alltså kutar. Gömmer mig. Låter hunden få leta och faktiskt hålla koll på mig. När den hittar mig så blir det fest såklart! Men tanken här är att hunden ska fatta att det inte bara är den som kan vara busig. Matte är också en jäkla odåga som kan rymma, bäst att hålla koll på henne!
Det andra alternativet är om det INTE är en safe situation. Typ nära en väg eller om hunden är på väg mot en människa. Då springer jag ikapp och försöker STOPPA hunden snarare än att kalla in. Att ha ett bra ”sitt” är gött här! Eller ligg, som är Guns favorit. Så kan jag gå fram och koppla. Och eventuellt be om ursäkt till den stackars personen som fått sig en utskällning 🙂 🙃
Fråga:
Jag har en American Bully tik på 2 år. Omhändertagen av djurskyddet vid 1 år och kom till mig. Hon ”fryser fast” ibland när jag ropar. Hon tittar på mig som hon inte alls vet vad jag menar och står blixtstilla. Har varit extremt noga med att belöna när hon kommer, men ibland får jag ta några steg emot henne och låta lite missbelåten och då ”lossnar” hon och kommer ilande och får beröm. Varför låser hon fast? reinystromstedt
Svar:
Här tänker jag att du istället för att gå mot henne, kan testa att backa några lekfulla steg från henne samtidigt som du säger inkallningsordet. Kommer hon inte då så spring! Tids nog tänker jag att hon då får in i huvudet att inkallningsordet betyder att hon ska jaga ifatt dig, kul ju!
Och en bonus från underbara Lova:
”Brukar skrika GODIS när man inte pallar ropa alla 5 olika namn😌 tips om man har många jyckar hehe mvh ”hundtränaren”
Ett utmärkt exempel på hjärntvätt. Hunden vet ju inte att vi har massa idéer om hundträning som gör ett inkallningsord ”finare” än att säga godis. De vet bara att det betyder att goda grejer finns att hämta om man kommer! Lyssnar hunden – perfekt! Samma princip gäller ju vilket ord man än använder, ofta lyssnar hundar väldigt bra på just mat eller godis dock, för vi är konsekventa med vad det faktiskt betyder. Slutar vi ge mat/godis när vi sagt det lär dem sig det med.
Här kan du läsa om mina bästa inkallningstips och här ser du min bästa hjärntvättsövning!
Tryck gärna på hjärtat om du gillade det här inlägget!
Tänk att maj snart är slut. Och att första tomaterna snart går att skörda. Jag har längtat efter regn och nu har det kommit!
Tänk att jag får bo mitt på landet i lugn och tyst och att min hund också får det, får springa lös på tomten och vakta gräva skälla patrullera.
Att mitt barn har kompisar med otroligt fina mammor som man kan dricka lite för mycket vin med ibland och smygröka på trallen i kvällssolen.
Och få springa lös i skogen. Som i helgen. Hon är så duktig! Håller sig nära, vänder på en femöring, vill vara med. Som vi tränat! Det är såna grejer, som när vi vandrar alltså, som gör att jag ändå inte knäcks av hennes rädslor. Det är så lätt för mig att gå upp i att allt går åt helvete och att jag är en kass matte och så. Men när jag ser henne i skogen fattar jag ju att hon har det bra.
Tänk att jag fick min high school sweetheart igen, som jag var ihop med vid studenten. Vi åt mest mat på kings head och rökte ut genom fönstret i vår egna lägenhet i guldheden.
Att han är här nu, fucking äntligen bra tajming i livet. Aldrig känt att jag kan vara mig själv riktigt men med honom kan jag det.
Tänk att snart är maj slut och det ljusa varma gröna har fan precis bara börjat.
Doggie Language av Lili Chen
Förlag: Summersdale Publishers
Utgiven: 2020
Doggie Language är en hundspråksguide i miniformat. ”En hundälskares guide till att förstå sin hund” är underrubriken, passande nog. Och det summerar det hela – boken ger en enkel och snäll guide till hundspråk och reder ut vanliga problem om myter!
Det ÄR inte en barnbok, men känns nästan som det. På det bra sättet! Vem som helst kan fatta, det är gulliga och pedagogiska illustrationer och tydliga förklaringar. Min snart femåring älskar den. Och min kille kom jag också på med att sitta och bläddra i den. Alldeles lagom bok för folk som inte är nördar, men som vill lära sig om kommunikationen som trots allt är rätt speciell mellan två olika arter.
Illustrationerna – Lili Chen är känd för sina illustationer, det är sen gammalt. Och här kommer de verkligen till sin rätt när de visar hur hundar ser ut när de är glada, nyfikna, oroliga, stressade och allt där emellan ❤️
Här hittar du Lili Chens hemsida med eminenta illustrationer och prints för nedladdning. En guldgruva! Om du vill fördjupa dig mer i beteende-delen kring hundspråk har hon även en blogg – här!
Men, bara illustrationer hade man ju inte kommit så himla långt med. Bara grejen att boken är fysiskt liten, nästan så man kan ha den i fickan, är så himla bra. Det blir som en liten reseguide, fast i språk. Praktiskt!
Dessutom är språket enkelt och begripligt och förklaringarna enkla att förstå.
Förutom att min unge snodde boken och nu sitter och berättar för både mig och Gun om hur det minsann ligger till med hundspråk – inte så många nackdelar. Kanske kunde den varit ännu mer basic men typ inte?
En perfekt present att ge någon istället för en blomma? Eller i valpköpar-kittet? Eller tillsammans med ett tuggben i julklapp till din egen hund? (Japp, man får ge julklappar till sin hund. Särskilt till sig själv hehe)
Alla bokrecensioner jag skrivit tidigare hittar du här!
Just det – den finns bara på engelska. Sugen på att översätta, ska jag jobba med sånt? Vet inte. Hit me up om du vet nåt!