Äntligen en hundboksrecension – var helt klart för länge sedan sist! Men när den här damp ner i brevlådan blev jag så glad att jag nästan sprack! Läste hela i ett svep och här kommer mina tankar efter att ha läst ”Handbok för Hundägare – din kompis i rastgården” av Alice Kassius Eggers ?
Okej vänta, jag kanske är lite partisk eftersom jag följt henne och hennes gullehund på instragram ett tag?!? Jaja, nu vet ni det. Och här hittar ni den om ni, liksom jag, inte kan få nog av göll i flödet hehe
”Ska vi läsa lite, Gun?!”
Så, för det första. Efter att ha läst förordet skrev jag typ högt?! För där står det såhär ”Med en miljon hundar i Sverige och nästan lika många ägare är fältet för stort för att lämnas åt proffs och proffessorer – varav bara ett fåtal lyckas kombinera sin kunskap med ett tillgängligt tilltal”
Varför jag skrek? Det är inte för att att Alice på något sätt är okvalificerad. Utbildad hundinstruktör och på alla vis ett proffs och en nörd – hon har otroligt kunskap. Jag skrek till just för att jag håller liksom inte bara med som när någon säger ”visst är det vackert på hösten” utan jag håller med från djupet av hela mig. Jag håller med så mycket att jag skriker till. Ja. Där har vi utgångspunkten för boken. ”Boken som vill rädda alla uppgivna unghundsägare med fingret på sälj-knappen. Och till mitt 22-åriga jag kan jag säga: det ordnar sig, ge inte upp, det finns hopp”
tänkar-fejset är starkt
Handbok för Hundägare innehåller, till skillnad från vad jag först trodde av titeln, allt man kan önska sig. Alltså, inte bara hur man ska göra i rastgården. Inlärning, att välja hund, ordlista, tricks, hundsport, hundmöten. Ja, allt. Och det är ÄNDÅ lätt att överskåda, lätt att läsa, lätt att GÖRA.
Illustrationerna av Lisa Ewald lättar upp, precis som ”berättelser från livet” ger konkreta exempel på de mer text-tunga sidorna. Och små faktarutor för extra tydliga förklaringar av fenomen.
Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst om VARFÖR denna bok är toppen. Men det gör jag inte. Jag tycker du ska springa och köpa den. Nu. För om det finns någon bok jag hade velat ha när jag skaffade min första hund så är det ta mig tusan denna.
10 av 10 hundben!
