Fy satan vilken känslomässig dag. Oron har gnagt. Men läget är att vi får kämpa på. Veterinären som kollade först var inte så hoppfull, hon sade själv att hon hade övervägt avlivning om det var hennes. Hela käken var infekterad och tänderna föll i princip ur munnen på honom. En specialist skulle kolla efter lunch så oron fortsatte ett tag.

Vid 13 ringde specialisten och hon var mer positiv  hon oroade sig givetvis över käken men sade att det inte bar så konstigt med tanke på trängseln. Att detta beror på liten trubbig nos. Jag visste ju det och känner mig än hemskare nu. Men hon bokade in oss till onsdag så får kolla då hur vi ska gå vidare. Tills dess är det blötmat och läka som gäller.

Samt att träna på frivillig hantering. Måste lära mig allt det så de här åren med ännu noggrannare tandborstning inte blir kamp utan kul.

Det känns åtminstone lite mer hoppfullt nu.

Köp inte mops! Hej