Måndag till fredag med helt nya Frasse och en löpande Gun. Just ja, folk brukar fråga: Gun är 3,5 år och en typiskt bitchig tik. Frasse är golden/pudel och jobbig unghund. En intensiv vecka, ja!

Måndag:

Strax efter lunch åkte jag och min kille (hänvisar från och med nu till honom som ”C” som en äkta bloggare) till djurkliniken för att hämta en 10 månader gammal golden/pudel-kille vid namn Frasse. Min kompis Lisa jobbar där och hade ringt mig veckan innan och bara typ ”hallå de vill avliva honom men känns som han hade passat i din familj”. Okej exakt såhär skrev hon först:

• 

Få personer jag lyssnar på vad gäller hund men Lisa är en av dem. Hon känner dessutom både Gun och mitt barn bättre än många andra som tycker jag ska ha en sån eller sån eller sån hund, ni fattar. När Lisa säger att en hund kan funka förutsätter jag att den gör det.

• 

Sjuk grej numera är att jag inte behöver be om ursäkt för att jag har djur och vill ha fler. ”Etiskt sexigt”, sa C. Och så sa vi ja till Lisa.

Jag var på jobb i både Göteborg och på bröllop + bröllopsjobb under helgen, så det fick vänta till måndagen bara.

• 

• 

C är inte hundfolk så det är kul att typ ge en inblick i hur störd den världen kan vara ibland. Som när man köper en svinstor hund och tror den ska nöja sig med att promenera till brevlådan och sen ligga och sova och annars avliva den, som i Frasses fall 🙃

Jaja, vi gjorde som jag brukar göra när jag introducerar hundar (läs här) men Gun var extra edgy så avgjorde ganska direkt att de förmodligen skulle behöva mer tid och space än andra hundar vi träffat. Fram med kompostgaller och rodda upp hemma. Så länge man kelar Frasse går det bra, han vill bara vara nära och är så lugn och snäll så. Delade så Frasse har stora sovrummet (där jag sover) och Gun i vardagsrummet. Köket emellan blev hundfri zon, skönt oavsett hundintro märkte jag hehe

• 

Tisdag:

C åkte på morgonen, jag växlade mellan att ha Gun ute och att ha Frasse ute. Har inhägnad tomt vilket är jävligt gött när man har en sovande femåring i huset. Märkte att Gun börjat löpa. Kul :)))

Kanon med:
– En löptik
– En unghundshane
– En femårig unge med myror i brallan

Ungen åkte så småningom till förskolan och Frasse fick vara med i bilen. Han kan vara ensam exakt noll sekunder så är liksom enda alternativet… Skitjobbigt. Kan inte ens gå in på toa eller två meter ifrån honom utan att han blir ängslig.

• 

Arbetstiden tillägnades tenta, men först kopplade jag hundarna och tog dem på en liten morgonpromenad. Gun var riktigt vresig, lät inte Frasse gå nära alls. Sån himla tik!!!

Skrev så fingrarna blödde exakt alla sekunder fram till jag behövde köra.

För innan jag hämtade på förskolan behövde hundarna göra något mer. Och eftersom jag har spårdate en gång i veckan med en kompis blev det helt enkelt planerat på tisdagen denna veckan. Gun fick gå spår i kortklippt gräs och Frasse fick ta hennes när hon gått klart. Som en dammsugare gick han! Helt perfekt verkligen, så coolt!

• 

• 

Sen lämnade jag Gun hemma, tog med Frasse och hämtade på förskola och åkte på fotbollsträning. Så imponerad över hur lugn han är. Svinstor och stark men är man beredd så blir inte tokrycken han gör ibland (pga valp) så farliga. Men eftersom han inte är själv behöver han följa med på allt, och eftersom jag är morsa innebär det alltså exempelvis playdates och fotbollsträningar. Något Gun absolut inte hade varit en fröjd att ta med sig på, men Frasse ba ”ok jag lägger mig här”.

Och då har ändå Gun varit med på massor när hon var valp, så det är liksom inte en fråga om socialisering. Mer om personlighet – Gun är och kommer alltid vara en känslig och ettrig hund, helt enkelt. Och det är fine by me!

• 

• 

• 

En riktig pissnatt följde, där Frasse kräktes galla eftersom han totalt vägrar äta. Jag kör mina vanliga tricks men nope, funkar inte på honom. Fick till slut i honom lite bröd och dentasticks så han åtminstone inte skulle kräkas, tänker att illamående säkert inte hjälper aptiten…

Onsdag:

Efter förskolelämningen gick vi en mil. Utrustade mig med midjebälte som jag fäste Frasses koppel, och långlina på Gun. Hon fick vara lös för det mesta (hon behöver mycket space och tid att lära känna) men vid vägen ville jag ha lina som extra säkerhet, även om hon inte går så långt iväg. Dumt att ta risken ju!

• 

• 

I början av promenaden var hon lika vresig som dagen innan men ju mer vi gick, desto mer lugnade det sig. Frasse chillade också mer och mer. Tänker att det såklart beror på att de är trötta, men också för att de liksom vänjer sig vid varandra utan att behöva vara på på på. Gun får mycket space och kan gå iväg från jobbiga valpen, och jobbiga valpen får lära sig att när Gun säger till så lyssnar man.

Lägger mig inte i jättemycket, oftast säger jag bara ”nu går vi” om Gun blir för bitchig, och så går vi. Hade hon varit PÅ honom och liksom käftat hade jag lagt mig i, men så länge de kommunicerar så fint som de faktiskt ändå gör så låter jag dem lära känna varandra.

• 

Efter förskolan släpade jag med mig ett till barn hem och hade sleep over. I efterhand kan man kanske säga att jag tog på mig lite för mycket, men det gick jättebra. Träffade kattungar och kycklingar med en tredje barnkompis och lekte av kidsen innan det var dags att sova.

Sen var den dagen slut. Och jag med 🙂🙂🙂

Torsdag:

Bättre natt! Frasse ville dock inte äta, så har fått hÅLlA pÅ för att han inte ska kräkas. Alla jag sagt detta till har typ skrockat och ba ”ja han är ju PUDEL” så jag antar att detta är mitt liv nu. Nä, förresten. Jag ska nog lista ut nåt. Och dela med mig av vad som funkar, såklart.

Vi gick en promenad efter jag lämnat barnen på förskolan och efter promenaden lekte Frasse och Gun. Så jävla gulligt wäääääää!!!!! Gun smög sig fram, gjorde massa trevliga hundspråkssignaler (typ vända bort ansiktet, nosa) och vågade sig sedan fram, göra lekinvit och springa runt.

• 

• 

Jag hade Frasse kopplad och måste tyvärr fortsätta göra det framöver med tanke på skaderisken. Han väger 30, Gun inte ens 8 kilo. Plus att hon löper, då. Det är lite dumt eftersom han inte riktigt kan använda sitt hundspråk ordentligt när han är förtöjd i mig, men nu får det vara så.

Fredag

På fredagen var veckan slut. Eller såhär: jag var helt slut. Och Gun med. Och barnet med. Så jag skaffade vakt till Frasse och tog helg i Göteborg. Ja, vet att vissa kommer tycka det är knäppt för han kom nyss MEN, ett: man måste kolla vad man har för hund. Frasse är skitcool. Han kommer inte bli traumatiserad av det. Två: jag lämnar ju honom inte i trädgården med ett tuggben, utan hos proffs. Tre: jag är ingen bra matte eller mamma när jag är så trött. Alla behöver paus.

Och särskilt om man har hund med mycket HUND i sig, så att säga. Oavsett det är storlek eller personlighet, så kan man verkligen behöva pausa. Jag uppmanar ofta kunder att låta husse eller hundvakt eller pensionat ha hunden en stund eller ett dygn för att matte ska få chilla. Det är pissviktigt. Så nu använde jag det rådet på mig själv!

• 

Och hämtade världens gladaste kalv sen, som haft det toppen såklart. Och nu sover vid mina fötter. Gun är piggare, jag är piggare och vi ser fram emot nästa vecka. Då ska jag klippa ihop all film jag spelat in under veckan och sammanfatta tips jag redan kommit att tänka på! Och fortsätta promenera och spåra med mina hundar (äntligen kan jag säga hundar!!! som jag letat, väntat och längtat efter att ha fler än en). Hoppas ni också haft en fin helg och vecka ❤️ 

Hörs snart igen!