Aktivera en valp – behövs det? Hur vet man om valpen är överstimulerad? Eller underaktiverad?
Det ska jag försöka svara på. Genom att ställa några motfrågor.
Jag som skriver detta heter Lilly, är hundinstruktör och har kooikern Gun som, när detta publiceras, är 2 år gammal.
Behöver du aktivera din valp? Åldern är en ledtråd.
Jag tänker att under 6 månader kan man räkna en hund som valp. För oftast (det är såklart väldigt individuellt) så blir de lite mer självständiga och ”jobbiga” när de är äldre och det är helt normalt. Och såhär – ju yngre valp, desto mindre aktivering behövs. Nä vänta, det var tokigt. Men såhär då: när valpen är väldigt liten och ny i världen, så är ju världen i sig så himla mycket och så himla stor. Allt är liksom aktivering då. Att titta på en ny sak. Vara i en ny miljö (till exempel att flytta från uppfödaren till dig!). Att gå på ett nytt underlag. Allt det där är ju en mycket större deal när hunden aldrig gjort det innan.
När Gun var 10 veckor så besökte vi en brukshundklubb och tränade passivitet första gången. Det var dessutom i juletid så extremt mycket av mitt fokus gick till att INTE aktivera henne – eftersom det ju var så himla mycket annat som hände. Och när det är mer liv och rörelse än vanligt är det ännu viktigare att visa valpen att jag är den trygga punkten och att man kan vila hos mig. Jag tänker att alla besök, alla ljud, alla nya saker är aktiverande, eller åtminstone stimulerande. Och då måste man se till att valpen får vila och återhämta sig från det.
Så jag tänker att, framför allt i början, så är aktivering så himla mycket allting som händer. Och då behöver man oftast inte lägga till något mer.
Hur ser valpens vardag ut?
Om ni bor mitt inne i en stad så är sannolikheten större för överstimulans – det finns helt enkelt fler saker att titta på.
Jag bor på landet och det kunde – utan överdrift – gå flera dagar utan att min valp blev exponerad för andra underlag än gräs, och andra människor än familjen. Då kanske man behöver tänka mer på det.
Jag kan bli lite nedslagen när jag får DM efter DM med oroliga valpägare som undrar om deras 9, 10, 11-veckors är understimulerad. För jag tror TYP att det är omöjligt (okej det finns säkert någon så snälla du som har den enhörningshunden, ta ett djupt andetag för nu snackar jag om GENERELLT med valpar ok) att en 9-veckors är understimulerad.
Däremot tror jag att motsatsen börjar bli mer och mer vanlig. Och ofta visar sig det på samma sätt – stress, oönskade beteenden och oro är liksom symptom på både under- och överstimulering. Och jag tror alltså att det sistnämnda är mer vanligt när den frågan ställs av folk som var så unga valpar.
Får valpen vila? Kan valpen vila?
Att interagera med en trygg vuxen hund är både aktiverande och ger valpen trevliga erfarenheter av andra hundar och hundspråk.
Oftare vill jag ge rådet att träna mer på att INGET händer (inlägget om passivitetsträning hittar du här! och specifikt passivitetsträning för valpar är här) – än att hela tiden se till att mer händer.
För såhär: det är en bebis. Om det dessutom är en ganska ny bebis så är chansen rätt stor att den redan får mycket aktivering och stimulans. Miljöträning är stort. Aktivera din valp lagom.
Spår – och annat nosarbete – är nog den enda riktigt stora grejen jag gör med en valp. Hon får även ben att tugga på.
Men mest handlar det om socialisering. Att vänja sig vid hur världen ser ut. Min åsikt är att man inte ska stressa fram något av detta – varken miljöträning eller aktivering. Inte någon särskild passivitetsträning heller, ärligt talat. Det jag tycker att man tjänar mest på att lära valpen i början är just att man är en sjysst och rättvis matte. Att man är kul att hänga med och att man är en stor resurs.
Skapa förutsättningar för trevlig träning
Sen visst – ibland behöver man ju göra saker för att valpen ska bli trött. Absolut. Men det behöver liksom inte vara så himla avancerat. En sväng i skogen. Balansera på soffkuddar. Leka träning (detta gjorde vi ibland när Gun var liten just för att hon skulle ha fått ur sig lite energi inför att till exempel ensamträna eller hänga med en kompis). Gå på café. Träffa en hundkompis. Spåra.
Men den där småpetande snabbaktiveringen som ska hetsas fram ger jag inte mycket för. Låt valpen vila. Bara för att den går upp i varv ibland behöver det inte vara dåligt. Tvärtom – ganska mycket en jättetypisk grej som valpar gör. Och där kan du välja att vara steget före och ge ett ben innan det händer. Eller att låta den tramsa loss för att sedan somna gött som de flesta valpar faktiskt gör när de fått ösa ur sig lite.
Det var det om aktivering av valpar. Om du vill läsa mer om aktivering – du kanska har en äldre hund som faktiskt behöver det – så finns ett helg gäng guider, instruktioner och tips i denna kategorin.
Och om du är intresserad av att bli en riktigt grym (och mycket mindre orolig!) valpägare så tycker jag att du ska kolla in min nya onlinekurs – valpkursen! ?