…och egentligen inkluderar det faktiskt saker jag lärt mig av mina tidigare hundar. För man lär sig ju så satans mycket av de små liven. Jag tror det var Anna Larsson som skrev någon gång att de första hundarna tänkte man: ”vad ska jag lära den här hunden?”. Och sen när man haft några så tänkte man istället: ”vad ska den här hunden lära mig?”. Det tycker jag är så himla fint.
Här kommer några av de saker jag känner att jag lärt mig såhär 3 valpar in:
HA TÅLAMOD
När jag fick hem min första egna lilla valp, mopsen Johnny, så blev jag rätt stressad över en hel del saker. Typ att han skällde. Och jag läste och läste och läste och tyckte att det var jobbigt. Fick ju massa råd – utom ett. Att mycket går över. Mycket är faktiskt valpighet. Och nej, det kanske inte funkar för alla. Men ta ett djupt jävla andetag. Ni har tid.
Samma med passiviteten. Herrejävlar vad jag var orolig över att han inte kunde slappna av överallt. SOM VALP. Hallå, hela deras deal är ju att vara överallt typ? Okej, inte hela. Men om någon hade stoppat mig där och ba: ”du, ta det nu lugnt. När han är nästan 3 så kommer han att lugna sig. Seriöst. Det kommer.”
Är ju skitdåliga råd att ge till någon annan, eftersom man inte vet hur framtiden kommer att se ut. Men det är någonting jag i alla fall använder i mitt tänk kring nya valpen. När hon kom hit var hon rätt rädd och reagerade på typ allt. Och hade hon varit min första valp är jag övertygad om att jag blivit fett stressad. Men nu gav jag det lite tid, var stöttande och bara lät henne landa i sin takt.
Såhär: vi ska förhoppningsvis ha hundarna jävligt många år. Det finns tid. Andas.
DET MÅSTE INTE VARA PERFEKT
Man kan prova att börja träna något tricks och sen bara…”nej, det blir inte bra”. Man kan lägga upp ”dåliga” bilder på instagram bara för att man själv tyckte det var fint (beror ju på vad man har för mål). Man kan misslyckas en massa. Man kan tappa tålamodet och bara FUCK IT låta valpen dra i kopplet den sista biten hem för man fan kommer att tappa det annars. Man kan göra det. Det är kanske inte jättebra. Men man har provat.
Det är rätt ofta så att det är bättre att bara göra något, än att inte göra ett skit.
DET ÄR KUL ATT HA KUL
Att faktiskt leka utan så mycket krav. Nej, det är kanske inte så himla smart att låta hunden sticka med leksaken. Men ärligt. Gun tyckte att det var svinkul och jag blev alldeles full i skratt av att se henne glad. Så då får det gå först, för denna gång. Jag har tid att lära henne hur kul det är att leka med mig. Och det ska jag givetvis lära henne (jobbar på det massor). Men ibland får man faktiskt bara ha jävligt kul av den enkla anledningen att det ÄR kul att se en valp som tycker att den vunnit på lotto!
DET ÄR OKEJ ATT HA TRÅKIGT, OCKSÅ
Det finns dagar då inte så mycket kommer att hända. Då man mest ligger på soffan. Det är kanske inte KUL, men det är mysigt och trevligt. Att ta det lugnt är okej.
RELATION FRAMFÖR ALLT
Att vila ihop är bra för relationen som sagt. Och det är leken också. Och alla dessa lärdomar leder väl hit: att inte ha bråttom, att bygga relation. Det tror jag kommer att hjälpa en massa i slutändan. För såhär: vi ska förhoppningsvis ha en relation i upp emot 15 år. Det är lång tid.
Man behöver inte tjata om någonting. Lek, mys, bygg er relation. Det kommer att göra det enklare att träna faktiska saker sen.
Brasklapp: jag inser att detta är knepigt att skriva. Men nu utgår jag från att ni som läser detta faktiskt är intresserade. Och då är min erfarenhet att det inte är farligt att skriva eller säga sånthär. Jag hade inte sagt det till en person som uppenbart inte var intresserad över att skapa en god relation till sin hund. Så, vill vara tydlig här. Detta riktar sig till er som kanske känner som jag gjorde när jag tog hem min första valp. Och jag hoppas att denna läsning hjälpte då! <3
Relaterad läsning:
Ha en fin fredag!
Blev nästan gråtfärdig av att läsa. Har min första egna valp nu och jag är SÅ orolig över hans hyperaktivitet och stress och har känt mig så misslyckad och som värdens sämsta matte som inte kan hantera min hund och gör allt fel. Ser alla väluppfostrade vuxna hundar och skäms, och får sån prestationsångest. TACK för de lugnande orden, det gjorde så myckcet att läsa just idag när jag laddar om för en katastrofdag med valp som får lekutbrott och separationsångest titt som tätt. Ska läsa det här en gång i veckan tills min älskade hundjävel blir vuxen!
Meeeeeen Lina då! Vad fin du är <3 Det kommer att bli toppen!
Tänkte samma som Lina, har haft så mycket prestationsångest med min valp men lite börjat tänka att det kommer nog att ordna sig och då är det så skönt att nån annan säger att det är så: ”chilla, det löser sig”!
OJ vad jag behövde läsa detta! Tog hem en liten för fem dagar sedan. Perfekt katalysator för min ångest. Så mycket saker som alla säger att man måste träna på innan 12 veckors ålder då valpen är som mest mottaglig. Min valp kom hit vid 12 veckor och är nu konstant på helspänn och vill att allt ska funka perfekt. Klart det inte kommer!
Åh, grattis till valpen! Alltid nervöst, men det löser du galant ? Kram!