Jag började träna Johnny i detta med frivillig hantering i samband med att han fick dra en massa tänder. Då blev det mer akut med tandborstningen så det är primärt det jag använt det till. Men jag har märkt att det även fungerar bra på annan hantering också! Så, vad är frivillig hantering då?

Hantering med kontroll

För det första så handlar det om att hunden får ha kontrollen, mer eller mindre. Man lär in start- och stoppsignal så att hunden kan ”berätta” när den känner sig trygg. För oss så var ”hakan mot klossen” startsignal, och bryta positionen var stoppsignal. Se bilden nedan!

Varför gör man inte bara på det gamla vanliga sättet?

För många fungerar det inte att ”bara göra det”. Hunden kan vara jätterädd, eller bara tycka det är obehagligt. Likaså kan ägaren känna otrygghet och rädsla i och med hantering. 

Tar det jättelång tid?

För oss tog det tre veckor. Vi körde ungefär 3 pass i veckan, max 5 minuter per pass. Så nej, det tycker jag inte. Och särskilt i förhållande till när alternativ är att bråka om hanteringen i flera år så är det väldigt kort tid. 

Så, hur gör man?

Börja med att bestämma hur er start- och stoppsignal ska se ut. För oss fungerade det fint att lära Johnny att lägga hakan mot en ”plattform” (i början var det ett lock men senare en pall, för stora hundar fungerar det fint att lägga hakan i knät på föraren). Jag valde det för att jag lätt skulle kunna borsta tänderna på honom, jag skulle ha mina händer fria och för att det kändes som ett väldigt tydligt beteende. Dessutom fungerar det både stående och sittande så i teorin skulle det kunna användas för annan hantering också. 

Jag shejpade in detta. Här finns en bra artikel om shaping! Sedan lade jag på omvänt lockande för stadga. Sen började jag röra vid hunden. Som illustrerat på bilden så betydde huvudet från klossen att jag inte skulle fortsätta. Så då slutade jag och väntade på att han lade tillbaka huvudet. Gjorde en enklare retning och belönade. Och så sakta men säkert framåt, tills jag kunde ha tandborste bredvid, sedan i ena handen och röra mot honom, sedan hålla en hand på hand mun och borsten i andra, och så vidare.

Det är som sagt meningen att hunden ska ha kontroll, så när hunden bryter positionen så ska du sluta. Annars försvinner liksom vitsen med det hela. Hunden ska känna sig trygg i att kunna avbryta. För Johnny var detta ett stort steg och han ”tolererade” plötsligt mycket mer än innan, faktiskt bara på grund av att han fick ha den kontrollen!

Här är första passet vi körde, och här är andra. Notera att dessa filmer visar tandborstning – men att metoden kan appliceras precis lika väl på kloklippning eller öronrengöring eller nästan vad som!

Tänk på detta!

Jag tycker att det finns två saker som är viktiga att tänka på:

1.SMÅ steg framåt alltid. Alltså, fastna inte för länge på till exempel ”duttande” eller att du rör hunden på ett visst sätt. Belöna max 2 gånger på samma grej, skulle jag säga. Men då är nästa grej en pytteytteliten grej. Till exempel om jag belönat att jag kan röra Johnnys nacke, så vill jag kanske stryka ett finger (jättekort tid men lite annorlunda rörelse) nästa gång. Eller bara hålla kvar handen en halv sekund längre. 

2.Minst 80% rätt. Blir det tokigt för ofta lär sig ingen någonting. 

3.Våga vänta. Tålamod, ni vet… Hehe. Alltså, låt hunden tänka. Försök ta någon sekund extra och låt hunden använda sin hjärna. De kan mer än vi tror. 

Berätta gärna hur det gått för er! Om du lägger något på instagram så tagga mig snääälla! Heter @tormarpalilly där och blir jätteglad om jag får veta om detta inlägg hjälpt någon <3

PS. Detta inlägg skrevs innan Johnny dog. Jag klarar fortfarande inte av tanken på det, så tänker inte ändra texten. Jag hoppas att det gick att läsa ändå.